|
Tänder och käkar
Bland de mest omtalade egenskaperna hos hajarna är
deras tänder. Tänker man på haj, tänker man nog
ofta på ett stort gap med tänder. Ryktet må vara
överdrivet, men faktum kvarstår att hajarnas tänder
är fascinerande. En hajtand kan vara stor eller liten , vass
eller trubbig, såglik eller slät. Formen på tänderna
är en anpassning till den föda hajen äter. Platta tänder
är användbara till att krossa mollusker eller kräftdjur,
medan vassa tänder är mer anpassade till att slita köttstycken
ur bytesdjur.
 
Fossila hajtänder (vänster) och tänder
från sillhaj, Lamna nasus (höger).
(© J. Lokrantz/Azoteimages)
En egenskap som är gemensam för alla typer av tänder
är att de är utbytbara i oändlighet. Tänderna
sitter i multipla rader i käkarna vilket gör att det bakom
varje tand sitter nya tänder och väntar. En del hajar byter
tänder slumpmässigt medan andra byter hela rader åt
gången. Tänderna sitter inbäddade i tandköttet
men är inte direkt fästade vid käkbenet som hos andra
fiskar. De är egentligen förstorade och modifierade placoidfjäll.
Precis som hos oss består tänderna av ett yttre emaljlager
och en inre pulpa. Hos de flesta hajar används bara den främre
eller de två främsta raderna med tänder, men en del
hajarter använder så mycket som åtta tandrader samtidigt.
De tandrader som inte används ligger med tänderna bakåtböjda
nere i tandköttet och väntar.
(© J. Lokrantz/Azoteimages)
Varje ny tand är aningen större än den tand den ersätter.
I takt med att hajen blir äldre och växer får den
alltså större tänder. Tandstorleken på en och
samma individ kan variera kraftigt beroende på var i käken
tanden sitter. En del arter har dock lika stora tänder överallt.
Bytandet av tänder pågår hela livet hos en haj och
för några arter har det beräknats att de sammanlagt
genom hela livet byter ut så många som 30000 tänder.
Käkarna är inte fast förankrade i kraniet utan sitter
fast med elastiska ligament vilket ger stor rörlighet. Många
hajar kan tack vare dessa ligament skjuta käken framåt
när de skall äta, vilket gör att de kommer åt
bättre med tänderna.
Ref: Hickman CP, Roberts LS and Larson
A (2000), Animal Diversity, McGraw-Hill Higher Education, USA -- Springer
VG and Gold JP (1989), Sharks in quetion: the Smithsonian answear
book, Smithsonian Institution Press, Washington, D.C.
London
 Mer information
|
|
|
