|
Syn
Synen är väldigt viktig för hajar när det gäller att
upptäcka byten, speciellt på avstånd mindre än 15 meter. Hajens ögon
är uppbyggda på samma sätt som övriga vertebrater, med en iris, lins
och näthinna. Storleken och formen varierar kraftigt mellan olika
arter, men grundstrukturen är den samma för alla.
Linsen är hos hajarna normalt sett sfärisk och hålls på plats i ögongloben
av ligament på ovansidan och muskler på undersidan. Pupillen hos en
del hajar (t.ex. tigerhajar och revhajar) kan vidgas eller dras ihop
väldigt snabbt beroende på de skiftande ljusförhållandena i omgivningen.
I motsatts till däggdjuren kan hajarna inte ändra form på linsen för
att fokusera. Om hajar överhuvudtaget kan fokusera är omdiskuterat,
men nya studier visar att i alla fall några hajar har förmågan att
skjuta linsen framåt eller bakåt för att se bättre. Ögonen sitter
fast och manövreras med effektiva muskler vilka gör att hajar kan
rotera ögonen och bibehålla sitt panorama aktiga synfält under vilda
kast och rullningar.
En annan unik karaktär hos hajarna är tapetum lucidum, som sitter
bakom näthinnan. Denna struktur består av två delar: en serie av silveraktiga,
ljusreflekterande plattor som innehåller ljusa pigment, och rörliga
celler, så kallade melanoblaster, som innehåller det mörka pigmentet
melanin. Denna struktur förstärker synen kraftigt under ljussvaga
förhållanden, p.g.a. att ljus som redan träffat näthinnan reflekteras
tillbaks och träffar näthinnan en gång till. Under dagen när det finns
tillräckligt med ljus täcks de ljusreflekterande plattorna av de mörka
rörliga cellerna. Om inte detta skedde skulle ögonen kunna skadas
av det allt för kraftiga ljuset.
Vatten absorberar ljus olika beroende på vilken våglängd det har.
Rött ljus har lång våglängd och absorberas mest, medan blått och grönt
absorberas mindre. Experiment har visat att hajarnas ögon är väldigt
känsliga för blått och grönt ljus och knappt registrerar rött ljus,
vilket visar på en anpassning till ett liv i vatten.
Man vet med säkerhet att hajar kan se i disigt vatten och att de antagligen
kan urskilja färger, att de snabbt kan anpassa ögonen till mörker
och att de är anpassade för dagliga och nattliga aktiviteter. Vad
man inte vet är hur viktiga dessa egenskaper är jämfört med övriga
sinnen för hajarna i deras dagliga liv. Eftersom havsvatten snabbt
absorberar färger och ofta är grumligt av lösta partiklar, är troligtvis
synen och förmågan att urskilja färger inte lika viktig som lukt och
hörsel.
Ref: Springer VG and Gold JP (1989),
Sharks in quetion: the Smithsonian answear book, Smithsonian
Institution Press, Washington, D.C. London
|
|
|
