|
Skelett
Hajarnas skelett består till största delen av brosk, till skillnad från övriga vertebrater vars skelett mest består av ben. Brosk är en vävnadstyp som består av broskceller, chondrocyter, utblandade i ett protein matrix. De delar av skelettet som behöver extra mycket stöd som t ex käkar, kotor och gälbågar består av kalcifierat brosk. Kalcifierat brosk är hårdare än vanligt brosk p g a utfällda kalciumsalter. Ofta kan det vara svårt att skilja på ben och kalcifierat brosk enbart med ögonen. Ben består dock av benceller, osteocyter, och inte av chondrocyter. Mängden utfälda kalciumsalter i hajens skelettet ökar med åldern.
Hajarnas broskskelett är någonting som troligtvis har uppkommit sekundärt, d v s deras tidigare föregångare hade ett skelett gjort av ben men att det evolverats bort och ersatts av ett broskskelett. Fördelarna med brosk är flera, bl a är det mer flexibelt och har lägre densitet än ben.
Eftersom brosk och andra mjukdelar snabbt bryts ned i naturen
är fossila lämningar efter hajar ovanliga. Detta gör
det svårt att reda ut det evolutionära släktskapet
mellan arterna. Paleontologerna har ingen möjlighet att tala
om hur hajarna såg ut för 100 miljoner år sedan
bara genom att titta på fossila tänder, fjäll och
kotor, vilket ofta är det enda som bevaras i fossil.
Ref: Hickman CP, Roberts LS and Larson
A (2000), Animal Diversity, McGraw-Hill Higher Education, USA -- Springer
VG and Gold JP (1989), Sharks in quetion: the Smithsonian answear
book, Smithsonian Institution Press, Washington, D.C.
London
 Mer information
|
|
